Gravidstatus: Vecka 35 (34+0...).

Frukost: Filtallrik med vaniljyoghurt, keso & granola, lite frön & kokos och en kopp kaffe på det!

Fys: Omysigt väder = GYM! 

•      2 km på bandet, varvar PW med korta inslag av lufsjogg

     styrka

• Axelpress med skivstång
• Axeldrag med skivstång
• Tricepspress bakom huvudet
• Bicepscurl med skivstång
• Latsdrag
• Ryggresningar i för aktiviteten avsett mojäng
• Rodd i maskin
• Tricepsdrag i kabeln

Lunch: Macka med kräftstjärtar, ägg, tzatsiki & massa grönt.

Mellis: Banan efter gymmet. För övrigt, se treats...

Middag: Blir grillat igen! Varje dag blir det grillat nu när hjärtat är ledig, hurra! Kycklingfilé, grillad färskpotatis kvar från gårdagen och en sallad i afton. Och tzatsiki!

Rekreation: Dator, bokläsning...och säkert film eller ett avsnitt av Game of Thrones mot kvällen.

Produktiva: För min egen del - nada. Eller jo, kanske gymmet då? Och kakbakningen? Och typ marinering av kött och ihopslängning av sallad... Så ska jag göra en lista inför morgondagens utflykt till ikea också! För min bättre hälfts del - målning av sista väggen samt socklarna i Räkans room to be. Snart tapetseringsdags, jippie!

Outfit: 

 

 

Teve: Är ju mycket mer för film än för teve men ska nog se det där nya grillprogrammet ikväll faktiskt. Tema hamburgare tydligen - myyycket intressant!

Treats: Jädra god sockerkaka (som jag gjort själv!). Jordgubbar och vattenmelon till snacks. Kankse en halva yollibox framför teven sen?

Känsla: Allmänt avslappnad och rätt så härlig...liiite stel i höfterna kanske.

Musik: Nåt som rullar...Thåström nu, hör jag.

Bästa: Gym, sockerkaka och sällskapet.

Sämsta: Vädret? Det kan inte ens regna ordentligt- gräsmattan skulle behöva en rejäl skur men det är mest bara grått och blåsigt.

Sällskap: Semseterledig baby och fikasugna vänner!!

 

Vilken härlig helg, tusentals TACK älskade vänner!! Och tänk, nästa gång vi ses, då är vi ännu flera i gänget...

 

 

 

 

 

En av alla grejer som är bra med att komma bort ett tag är iallafall att man blir ruggigt sugen på sånt man liksom har tillgång till hemma och kanske inte riktigt uppskattar alla gånger...och nu talar jag givetvis om mitt gymmedlemsskap! Väl förberedd med smarrig mastodontfrukost och en god natts sömn är jag helt taggad till tänderna och ponerar en lagom saftig omgång av rygg och armar innan en halvtimmes distans-spinning. Tjoho, time for take off!

 

Sabla tur alltså, att man inte är gjord av socker! Tur också att papsen är en tvättäkta hederlig gubbe-med-keps och gärna lånar ut någon av sina många huvudbonader till sin solskensnaiva dotter och att mamsen gör dito med sin regnjacka som faktisk passar min nuvarande kroppskonstruktion som handen i den berömda. Det blev en välgörande PW-mil i benen idag, hällregn till trots. Lubbade man liksom maraton 2012 så är detta rena paradisvädret, jue. Dock verkar resten av småstaden sockerskapta - det var väldigt ensamma 93 minutrar!

 

Vädret fick mig som sagt var att tänka på maraton och jag inser att jag nog gör bäst i att anmäla mig pronto till 2014 års upplaga så att det liksom är gjort. Om allt går som det ska hoppas jag kunna följa något program för maran på fyra timmar med kick off runt årsskiftet! Det blir inget sikte på någon rekordtid nästa år, men på fyra timmar vill jag helst klara av svängen.

 

•  Total ickeoparabel sfinkterruptur
•  Cystocele...
•  ...proktocele...
•  ...hysterocele...
• ... eller ett "cele" av alltihopa.
• Eller nåt annat. Krossad svanskota kanske? Inte så skönt att springa med kan jag tänka mig.

• En trilskande liten Räka som hänger i mina tuttar 24-7

 

• 0700 sharp: Uppstigning!
• 0702 Rumpa etc. i träningskläder!
• 0703  En bananhalva alternativt ett glas nypondryck i magen.
• 0710 Tandborstad, dressad i löparjacka och dito skor, en skylande keps på huvudet, telefonen på armen (lirandes P1 alternativt nån poppig musik eller ibland ljubok) och Garminklockan i harmoni med såväl batteri som satelliter...
• ...0800 Färdigtränad! En mil (minst...) i löparbenen; lycklig, nöjd, tillfreds, piggelin...och frukostsugen! Nom-nom! 
• 0900 Duschad, äten, fixad & redo för dagen!

 

Ja alltså, en fick visst lite tidshybris såhär när en blev långledig och har inte hunnit sätta ner sin växande rumpa vid datorn en endaste gång. Jag som trodde att det skulle bli nåt slags inläggsbombardemang här nu när jag "inte har nåt att göra..." ;-). Tre dagar fullsmockade med roliga, sköna, svettiga, smarriga, härliga, vilsamma aktiviteter har förlöpt och strax bär det av norrut till mor & far i småstaden för en veckas helpension och bortskämning av preggot. Jag åker själv den här gången då baby jobbar än så länge, men vi har en vecka i början av juli vigd åt gemensam rekreation i Hälsingeskogarna också. Ljuvligt!!

 

Förresten hade jag bilen som förhoppningsvis tar mit tur & retur straxnorromdalälven inne på en lite uppfreshning delight hos "min" bilmeck härom dagen. "Ta bort aset härifrån - jag vill aldrig mera se det" var kommentaren när jag skulle hämta pärlan. Ja, sån är karma!! Blir man ÄNTLIGEN på tjocken och värlens lyckligaste människa får man vackert betala med diskmaskin, eventuell rivning av nybyggd uteplats (war aint over yet though!!I) och köpa ny bil. No hace nada - jag kan betala med armar och ben också om det skulle behövas, och köpa ny bil är ju rätt så skoj ändå, hehe. Nåt svart tyskt siktar jag på.

 

Nej, nu packning och barnmorskebesök innan take off! Tjoho!

 

Det känns som att jag står inför mitt livs äventyr trots att jag liksom inte ska någonstans! Jag behöver inte göra nåt - ändå kommer hela livet omkullkastas, alla rutiner krossas och alla tidigare värderingar ställas på ända. Det är så himla spännande! En galen känsla jag fullkomligt älskar! Det pirrar (och ja, sparkar ganska så hårt...) i magen vid tanken och jag längtar nåt vansinnigt och vill bara tycka på fast forward så det blir augusti och jag får se och känna, lukta och klämma på den där lilla vilden som stör nattsömnen allt mer...samtidigt som jag vill stoppa tiden för att allt liksom bara är så jäkla skitbra just precis nu.

 

Nu kan jag förresten inte sitta här slöa till av all gofrukost och den värmande morgonsolen. På med pjuxen och ut på PW!! I eftermiddag ska jag fira min nya lediga, svällande livsstil med att tjacka prylar (= shoppa!) med sis. Kan hända det blir nåt till Räkan minnsann!! Förresten har jag todos i kalendern varje dag fram till den 17/6 nu vilket känns som en bra start. Att rensa avlopp och gallra garderober står dock inte med. Hehe.

 

God morgon soliga måndag, med gofrukost & tidningen & ett par kaffekoppar, härlig PW i skogen, matlådefix, planerande av veckans energiintag, dates & övriga aktiveteter...och avslutningsvis en afton på sjukan. En av de absolut sista på myyycket länge och jag ska, trots att det är måndag och därmed troligtvis katastrofläge på jobbet, njuuuuta.

Faktiskt känner jag mig lite småkluven inför den här långa, lediga, (typ) ensamma sommaren som stundar. Å ena sidan kan jag inte vänta på att få rensa ur mitt fack och gå hem på obestämd framtid för jag orkar inte med de tidiga mornarna eller sena kvällarna, all stress och den fysiska påfrestning längre, å andra sidan är jag jätterädd för vad känslan av att vara icke-produktiv, smått fattig och ha allt för mycket tid att lägga på...ja typ ingenting, kommer göra med mig. Jag har en lista på grejer jag skjutit upp till den här preggopenningstiden, men seriöst; att rensa badkarsavloppet tar typ 15 minuter inklusive uppletande av lämplig skruvmejsel, att göra samma sak med handfatet tar trots allt "bara" det dubbla (det är att sätta ihop skiten igen som är lite krångligare här...) och att gallra garderoben tar väl högst två timmar, exklusive tippen-/myrornas-besök. En förmiddag på de stora sakerna...59,5 ytterligare dagar to go. Och eventuellt två extraveckor. Det är inte säkert att jag är den gladaste skiten i stan framåt juli.

 

Nåt jag iallafall ska återuppta är gymbesök!! Två visit i veckan får det bli och jag återkommer om upplägget. Såklart.

 

Andra grymma förslag på hur man håller humöret på topp och får grejer uträttade trots en svällande, hormonstinn och redan överdrivet varm kropp, ensamma långa lediga dagar i (eventuell...) högsommarvärme? Vad ska jag göra?? Böcker, filmer, utflykter, maträtter, köp, fix?

 

 

Jag vaknade i vanlig ordning ganska mycket tidigare än barnafadern to be i morse och hann uppdatera mig angående dagens stora happening via diverse sociala medier och OJOJOJ vad det pirrade till i kistan minnsann! Jag vet ju så väl...den där bubblan man befinner sig i veckan innan då så gott som varendaste tanke handlar om de där med skäckblandad förtjusning efterlängtade 42 195 metrarna. Pirret och nervositeten, inneslutenheten, den noggranna kostuppladdningen, valet av kläder, den oroliga nattsömnen, all spänd förväntan... När jag väckte min älskling med orden i inläggets rubrik gav han mig en totalt oförstående blick. "Du är ju bacon baby. Det är faan rött kort på det yttrandet...". Hockeyspelare fattar visst ingenting.

 

Jag är avundsjuk. Maratondistansen här helig för mig och sedan fyra år tillbaka har jag haft det som en årlig tradition. Det är inget måste att göra bättre tider år för år (även om det råkat bli så, erkänner jag villigt), målet är alltid att ta mig runt med ett glatt löpsteg hela vägen och varendaste gång har jag längtat till nästa år så snart jag passerat mållinjen inne på stadion. Även om man i ärlighetens namn inte är skitkaxig och ultrapositiv den där sista milen så är tanken på tillfredsställelsen när man springer in på upploppet och snart har allt tillryggalagt så oerhörd, så obeskrivligt grym och skön att det a l d r i g finns finns några planer på att ge upp...eller ens sakta ner. Det är ju inte bara loppet i sig man har klarat av utan även alla mil i höststormar, snöslask, minusgrader och isvindar, i allt mer grönskande omgivningar, längs landsvägar och stigar och skogsvägar kantade av skog och fågelsång. Ibland har det kännts omöjligt och svintungt, men nu; nu har man slutfört.

 

 

Strax tar vi tåget mot Sthlm och insuper vibbarna längs en förhoppnignsvis lagom solig maratonbana. Och OJ vad jag längtar till nästa år...jodå - jag har redan en plan för att fixa maratonformen 2014! 

 

HEJA ALLA SOM KUTAR IDAG! Ni är grymma!

 

Faktiskt så har jag haft en del känningar i blygdben och ljumskar de senaste dagarna. För någon som är mer rädd för foglossning än att råka stoppa foten i ett huggormsbo ligger det såklart nära till hands att skylla på träningsvärk efter den där skogslufsjoggen...men alltså, mycket träningsvärk har jag njutit i mina dagar men aldrig i blygdbenet iallafall, det får jag nog lov att erkänna. Hur som, jag har varit duktig och mest (tränings)vilat de senaste två dagarna. Kanske för att jag är smart, kanske för att jag inte haft tid till annat relaterat till fullsmockad kalender. Igår på kvällsskiftet använde jag en stådator och satt knappt ner på hela passet. Det är att resa sig från sittande samt att ligga i soffan som känns mest obra, inte att röra sig.

 

Såklart är det lite foglossningsfeeling och för att vara lite positiv så tänker jag att det helt enkelt är skitbra! På två dagar har jag varit på två "diskussionsträffar" om amning vilket verkar riktigt lurigt, men i min värld är det fortfarande förlossningen som verkar vara det mest knixiga och nästan-omöjliga. Om det knakar lite i fogarna nu är det kanske bara bra, jag ser det som att det blir lättare för Räkan att ploppa ur då helt enkelt. 

 

 

Anyways, idag var det dags att testa huruvida en svettig PW i storskogen hjälper eller stjälper känslan i den mellersta delen av min svällande lekamen. Jag och min girlfriend Debbsan tog den kuperade, vackra milen i ett riktigt bra tempo och snicksnackade skönt hela vägen. Noll komma noll obehag what so ever under hela rundan och för tillfället känner jag mig smidigare än på länge, så som det brukar vara när jag fått svinga extremiteterna ordentligt och flåsa loss lite. Återstår att se hur det blir framåt kvällningen dårå.

 

Gemensam plock-ihop-lösvikts-sallad från ica på däcket avrundat med nån muffin och nån smarrig kanelbulle (alltså - är inte kalljästa bullar lite godare än vanliga ändå?) är avnjutet, gräsmattan klippt och vacker som en grön kattpäls. Tre lediga dagar nu innan sista jobbrycket nästa vecka! Njutbart.

 

 

 

Idag bytte jag en tur i skogen mot en sväng runt stan och "värvet" mot upptempo på spotify. Variation förnöjer, och även om tempot blev en hel del snabbare än vad det blir ute längs mina kuperade älsklingsstigar så tror jag att det plana underlaget  ändå spar lite på muskler och leder. Vill ju vara piggelin i morrn när vecka 30-kroppen ska testa löpbandet ;-), hehe.

 

Annars försöker jag deala lite med gudarna ansvariga för sommarens väder. Av uppenbara anledningar önskar jag mig inte nån tryckande sommarhetta direkt (tål det ganska dåligt även i mitt habitualtillstånd...) men som synes på bilden till höger så börjar min tunna, vatten- & vindavvisande springPW-jacka bli aningens aningens tajt över magen minnsann... Runt 20 grader, växlande molnighet, en svag men ändå svalkande bris och regn nattetid varje dag tills de är dags att kalla årstiden höst är mitt förslag. Deal??

 

Kolla kolla kolla vilka barnvagnskompatibla skogsslingor det finns nära vårt lilla hus! Åh vad jag längtar efter att få testa vagnen där...vi har ju inte luftpumpade däck så kanske blir det lite småskumpigt för Räkan? Det är nästan så att jag funderar på att packa ner vagnen i bilen och fara dit någon jäkligt sen afton och provlufsa lite...

 

Och vilken ljuvligt fin sommardag det blev tillslut hörrni! Efter min härliga PW-mil har jag mest bara chillat, ätit smarrig pastakycklingsallad (med MYCKET pesto!) med en god vän, druckit lite för mycket kaffe tillsammans med vahlronachoklad, petat ner några luktärtsfrön i landet och beställt tapet till Räkans rum. Snubben på tapetaffären undrade lite hur brått det var med tapeten och ja...hen flyttar väl inte in förrän om typ ett år eller så....men för säkerhets skull kommer tapeten ändå i morgon. Hehe.

 

Nu vankas diskmaskinsjakt och sen tror jag att vi firar av den här härliga lediga måndagen med nån smarrig take away ute i gräset. Måndagslyx!

 

• Min vecka 29-kropp håller fortfarande att jogga med! En smula jobbigare har det nog blivit de senaste två veckorna kanske, men inte alls så att jag känner att jag borde lägga ner löpbandslufset. Märkbart är dock att det är lite segare innan jag blir uppvärd och att själva uppvärmningen tar mer tid nu än förut. Igår "sprang" jag först 5 km varpå jag körde core i dryga halvtimmen och avslutade med ytterigare 3 väldigt lätta km på bandet. Nästa gång får det bli en kort uppvärmingsjogg (typ 2 km) följt av själva styrkepasset avslutat med en längre jogg...och en glutt i kalendern indikerar att det kommer bli en vecka 30-kropp som presterar det!

• Jag börjar bli immun mot nässpray. Och det är inte så konstigt eftersom jag använt det i typ 10 veckor nu, 1-2 ggr om dagen. Overdose deluxe, I knowe. Behöver recept på nån annan verksam substans pronto!

• Det är förjäkla gott att grilla frukt till dessert! T.ex. ananas (färsk!), nektarin och banan serverat med en rejäl skopa vaniljglass överringlat med varm, home made chokladkolasås...det kommer antagligen bli SÅÅ sommaren 2013 hos oss! Nästa gång ska honungsmelon och jordgubbar också upp på spetten.

• Kombinationen bresaola, blåbär & fetaost är inte så dum som förrätt. Inte dum alls.

• Vi måste köpa en ny diskmaskin. Tråkigaste insikten på länge och extremt taskig tajming...som det alltid är med dylika grejer, alltså.

• Om det som av en händelse skulle komma ut två bäbisar ur mig så har jag lovat bort den ena till en 5-åring med extremt kort tålamod (hon ville att "de" skulle komma ut NU...och tyckte det var sjukt värdelöst när "de" fortfarande inte hittat ut fem två minuter senare...). Hon betalar 100 kr för en eventuell tvilling, så ifall någon som läser här får en dubbel surprise på due date så kan jag förmedla kontakten!

• Hike i skogen is the shit! Som sagt var redan, några gånger ja. Stavar i greppet & solbrillor på näsan, hej vad det går över stock och sten! Kroppen tillika skallen mår SÅ gott av en svettig milslång körare, men längre sträckor än så har jag nog slutat med.

• "Påta i landet" är inte riktigt min grej. I år heller, alltså. Förra sommaren var det av anledningen att  jag helt enkelt har de mest ogröna fingrar i världen...och den här säsongen är det av exakt samma anledning PLUS att preggokroppen inte alls pallar att sitta på huk längre än typ två minuter. Ajajaj i höfter, svank och rygg! Gör inget alls dock såklart. Hyfsat nöjd att den pallar hajk och löpbandslufsjogg istället, liksom.

• Jag har slutat stordigga pop corn och börjat tokälska chips istället! Därmed inte sagt att jag snacksar i mig det varje dag såklart, men jag LÄNGTAR till hockeyfinalen ikväll kan jag säga...och det är inte för att jag är nån större fan av hockey ;-).

 

...och ett kom-ihåg-värt citat av en kär ex-kollega vilken jag träffade efter hajken i förmiddags, som tidigare aldrig någonsin sett mig utan smink: "Men SHIT alltså så olik dig du blivit sen du blev gravid - särskilt runt ögonen!!" HAHAHA.

 

...1982 föddes jag. Lagom tung och lagom lång, på ett sedan länge avvecklat sjukhus i Hälsingeskogarna, via akut kejsarsnitt och till en ensam mamma (som dock träffade världens bästa pappa när jag var knappt ett par år!). 31 år senare sitter jag här med en lagom tjock mage, en redigt svettig, milslång skogs-hike i benen och en smarrig kanelbulle + bananmuffin i omlopp och firar inte bara födelsedag utan även ledig fredag följt av ledig helg med solskensväder och skriftligt besked om heltidsbeviljad graviditetspenning från början av juni (!!!). Som om inte livet vore härligt enough så kommer strax diskmaskinsreparatören på visit minnsann - har väntat på denne i snart en månad och nästan lyssnat slut på alla intressanta podcasts medan jag handdiskat, så det är ett jäkligt efterlängtat besök...

 

Övriga helgplaner är resturangbesök, massa hemma- & trädgårdsfix, grillmiddag med goda vänner, en hel del fika och såklart ett träningspass om dagen. Har ju inte testat vecka 29-kroppen på någon löpbandslufsjogg ännu så det är det såklart hög prio på!

 

 

 

 

 

Idag vaknar jag som typ världens lyckligaste tjej. Somnade på en gång när jag la mig igår helt utan varken vadmassage eller alvedon, och har dessutom inte vaknat av vare sig andnöd relaterat till igenkorkad snok eller nu-kissar-jag-på-mig-status på heeela natten! K ger mig alltid en liten morgonpuss (alltså - jag har faktiskt läst att män som kysser sina kvinnor adjöken innan de far till jobbet...ja, hur var det nu då? Lever längre? Får ligga mer? Är lyckligare, smalare, friskare? Äh, alltihopa var det nog!) varpå jag brukar somna om, men i morse var jag pigg och nöjd redan den tiden och låg och myste en timme med en bufflande bebé i magen en timme innan jag steg upp...

 

Alltså jag tjöt rakt ut tidigare idag då jag såg att det senaste intervjuoffret i favvopodcasten Värvet var Klara Zimmergren! Att hon är sjukt rolig och intelligent har man ju fattat sedan Mia & Karatiden, men efter att ha hört hennes sommarprat i P1 förra sommaren...kärlek I tell you! Har ni hört det? Om inte - lyssna pronto! Det handlar om barnlöshet (med mera!) och är så oerhört berörande, gripande, tragikomiskt, allvarligt, lättsamt, jäklaskitbra. Även om våra berättelse skiljer oss på många plan så känner jag igen mig i så mycket. Jag lyssnade på programmet flera gånger förra sommaren och småbölade lite varje gång, men oj vilken kraft jag fick där ur. Vi visste ju inte då att det skulle gå så här bra för oss och tankarna om framtiden var lika många som spretiga och oroligt undrande.

 

Min IVF-resa och mina tankar om eventuellt förestående barnlöshet är inget jag tänker dela här - men OM någon ändå undrar nåt, kanske paddlar i den kanoten just nu och behöver stöd eller pepp eller bara allmän praktiskt information: använd då den lilla länken här i vänsterspalten för att skicka brev till mig och jag svarar pronto!

 

Till Värvetintervjun avnjöts förresten årets första utomhuslunch för min del...