Ja, de där då man får till det. Då man sussat helt okej och vaknar pigg brevid en lika pigg bebis som, med sin lilla varma kropp mot din, avfyrar leende efter leende. När höstsolen letar sig in över vardagsrumsgolvet och vi kan sitta tillsammans och se på nyhetsmorgon (jag) och gul tygfjärl (Räkan) och den mätta lille låter mig äta morgongröten i lugn och ro och allt är sådär skönt tyst sånär som det låga ljudet från teven och nåt joller från stolen brevid.