Njuter lugnet och ensamheten till max denna eftermiddag. Fixar små viktigheter som gör mig lugn och harmonisk, glädjs åt välmåendet, ledigheten, sommaren, långPWn i skogen, kroppen, kärleken, den ljuvligt söta och saftiga vattenmelonen och de yttepyttesmå kläderna som hänger på tork i barnkammaren. Törst knappt tro att det är sant och håller andan när jag går förbi rummet med den lilla, lilla färdigbäddade sängen och de tiny tajny nytvättade bodysarna, små tightsen, mössorna och strumporna. Finns det verkligen där på riktigt? Står det kvar om jag går förbi och kikar in en gång till? Och vem är du, som bökar och stökar hejvilt om kvällarna men vilar stilla så länge om mornar och förmiddagar? Galet kvällspigg och extremt morgontrött som far din, kanske? Ganska snart får vi veta.