Ytterligare några veckor av preggoresa no II har förflutit och dags för en liten avstämning. Eftersom jag inte har så mycket att outa träningsmässigt finns det liksom inte substans till så många inlägg haha. Vecka 32 nu och fas graviditetspenning är inledd, sjukt skönt! Var faktiskt halvtidssjukskriven från vecka 30 pga foglossning/bäckenuppluckring/symfyseolys (kärt barn och antalet namn ja?) så övergången till bidragstagare skedde liksom lite succesivt. Har jobbångest, hann ju inte riktigt bli helt varm i kläderna i min nya yrkesroll innan jag gick hem (tar ca två år säger de som bör veta...) och måste väl ha lång inskolning igen sen när det är dags. Mentalt är jag fortfarande i lite jobb-mode, antar att det tar en liten stund att liksom ramla in i ledighetsvardagen.

 

Jag dagdrömmer, fantiserar och planerar min fysiska come back dagligen och vill så gärna dela med mig av den till er och andra som kanske gör samma resa. Det är ju supermotiverande att blogga om sånt! Men det blir nog med nåt slags lösenordskydd i så fall. Är lite påverkad av stämningen i såväl samhälle som på nätet, vill ha lite koll på vilka som följer då jag känner att jag vill vara mer privat, plus att jag inte vill hamna i någon sits där jag tycks bidra till den där träningshetsen som det surras så himla mycket om nowadays. Oss emellan - jag förstår inte riktigt fenomenet?! Personligen lägger jag noll energi (läs: skiter fullkomligt i) hur andra gör med sin kost och kropp. Det är ens eget ansvar att må bra och jag har full förstålese för att man kan uppleva balans i andra sätt att leva än mitt eget. Från min egen synvinkel verkar det inte sjukt och knäppt om jag väger mig och mäter kroppens förändring på olika sätt sen när det är dags att återerövra pre-preggoformen, men för andra kan det såklart bli sjukligt eller verka felprioriterat (hallå jag ska ju vara morsa till två barn liksom - hur kan jag då ens tänka tanken att lägga si sådär fem timmar i veckan på mig själv och prioritera min fysiska form?! Sjukt egotrippad och fåfäng (fåfäng är jag förvisso...) person!). Så ja, en skyddad blogg känns bra faktiskt, såväl som för andras skull som min egen haha.

 

How ever, som jag nämnt tidigare kommer den här come backen ha lite annat fokus än den hade sist det begav sig. Jag hade lite bråttom med springeriet då och slarvade enormt mycket med styrkan. Sist var målet att komma i mara-form igen (och jag har ju prickat av två maraton sedan dess faktiskt), nu är det att bli stark, lagom lätt och smidig i kroppen. Ingen mara förrän tidigast 2017, det lovar jag er! Alltså min hållning efter förra graviditen - INTE okej! Sprang 42 195 meter helt problemfritt men svankade till vardags som en banan, INTE funktionellt! Klyschigt, men jag vill bli i en jäkla bra tvåbarnsmammaform nu, det är målet. Orka bära, busa, vara ute, springa, parera konstiga kroppsställningar, leka lågt och högt. Jag vill ha såväl tålamod som mina gamla kläder. Inte bli flåsig, svettig och irriterad av vardagsgrejer, så som jag verkligen verkligen blir nu (och förlåter mig själv för att jag blir nu också - jag är både otymplig, trött och har mycket ont och kan inte göra nåt åt det). 

 

Nu börjar det bli lite väl långdraget det här. Jag återkommer snart med lite mer detaljer om hur jag ska hitta drömformen. Oj vad jag längtar efter att ha denna kiddo utanför min kropp, av många anledningar!!