Lillsnorpan har hunnit fylla en hel månad och vi har, såklart, inga rutiner ännu. Ändå följer dagarna ett visst mönster, vi har ju en storebror att tänka på också. Vid kl 8 kliver jag upp (pappan väsentligen tidigare då han gärna klämmer in ett gympass innan han börjar knega kl 7 också), då har vi varit vakna ganska frekvent sedan typ kl 6 jag och lillan. Ibland har brorsan kommit och krypit ner med oss under natten eller morgontimmarna, ibland väcker jag honom. Kokar gröt till mig (med blåbär och proteinpulver med blåbärssmak - yummie och man står sig läääänge!) och mixar smoothie och brer macka till brorsan. Favvomornarna är de då när Snorpan (lillans smeknamn) sover vidare och vi får lite tid bara jag och brorsan, annars ligger hon ofta i gymmet på govlet brevid köksbordet och...ja, tränar på vad nu en enmånaders ska lära sig. Oftast checkar vi in på föris några minuter efter kl 9 och såväl morgonfix som lämningar går väldigt bra just nu - inget bråk och inga tårar från storbarnet. Snorpan gillar just nu INTE sin bilstol och att åka bil, det blir ett himla liv, men de senaste dagarna har det faktiskt varit något bättre och hon har till&med somnat däri nångång. Vi åker hem, jag brygger kaffe och fixar ett par äggmackor och tar in tidningen (ibland hinner jag även bläddra igenom den hehe). När hon somnar (allt mellan kl 10 och 1130, eller som idag faktiskt på föris då vi lämnade) tar jag en längre promenad eller kör ett pass hemmastyrka. Hur hon somnar är lite olika, ibland lugnt i vagnen, ibland  ammandes varpå jag lägger henne i vagnen och hon sover vidare. Hon är skeptisk till nappen tyvärr, precis som brorsan var, men ibland sitter den som ett smäck. Hoppas hon kommer ta den snart, blir lättare för såväl mig som pappan då!

 

Efter prommisen, eller före beroende på när hon somnar, kör vi amningrejs i soffan. Jag kollar på play (just nu "Född 2010" på SVT - så himla mysigt och intressant!), bloggar och sippar kaffe och massa vatten - oj vad vatten det går åt när man ammar! Dagen går, vi ammar mycket, jag försöker kanske ta en dusch och äter lunch med eller utan bebis vid bröstet, går och handlar. Hon småsomnar lite grann, men det är ingen ordning på dessa nap ännu. Kl 14 hämtar vi brorsan och åker hem och fixar mellis. Försöker leka med honom lite, eller sätter på en film så han får vila om det behövs. Snorpan sover ett längre nap nån gång på eftermiddagen igen, det har hittills varit hennes längsta sovomgång på dagarna. Pappan kommer hem och leker med brorsan medan jag fixar middag. Sen blir det kanske bad, lite kvällsteve varpå en av oss lägger brorsan vid kl 1930 och den andra gör sitt yttersta för att underhålla lillan som tyvärr brukar ha oroliga kvällar. Det har varit en hel del skrik och panik vad vi än gjort den senaste veckan, tur att brorsan kan somna ändå (ibland har han sina hörselkåpor på sig - underbart!). Mellan skriken ammar vi, ammar, ammar och a m m a r. Jag försöker ta en dusch och se nåt på teve, lägger mig vid kl 22 och läser medan Snorpan ammar sig till sömns jämte mig i sängen. Pappan ger en slurk ersättning innan läggdags - toppen tycker jag!! Så glad att hon tar flaska och kul för pappan att få ge lite också. Nätterna då, den ständigt återkommande frågan från omgivningen haha. Nätterna är BRA!! Det verkar som att hon står sig ett bra tag på ersättningen faktiskt, hon sover mellan tre och fem timmar till att börja med sen vaknar hon ungefär varannan timme och snuttar lite och somnar om superfort. Jag somnar också på en gång och har oftast ingen aning om hur många gågner vi varit vakna under natten, men från kl 6 är hon vaken lite mera. Så länge jag somnar före kl 23 brukar jag vara hyfsat pigg om dagarna, men när jag slarvar och är uppe längre, vilket ju kan vara mysigt med ett glas vin på helgerna till exempel, eller om vi har gäster vilket vi ofta har haft, är jag supertrött och har mycket mindre tålamod och lust. Inte bra!

 

Lillan är himla lik sin bror när han var såhär liten, både i utseende och beteende. Skeptisk till napp, vagn, bil, älskar tutten. Men ja, så är det väl de små generellt. Hon är ju så himla lite ännu! Jag tycker det går bra mestadels, nån gång har det kört ihop sig då hon varit gapig och brorsan trotsig och då blir det...jobbigt, MINST sagt. Men nej, ännu ingen tvåbarnschock. Lägger ribban himla lågt också, har inga större förväntnignar för min egen skull utan gör allt så enkelt som möjligt för familjen bara. Det blir lättare att planera sen när hon fått sina rutiner. Hoppas jag.

 

Återkommer inom en förhoppningsvis snar framtid med en uppdejt om min träning, kosten och kroppens...utveckling! Och ja, den där förlossningen var det ju också ja.