Helt enligt planen blev det vila igår då jag ju sprang i förrgår. Kommer fortsätta så ett tag framöver, att inte springa två dagar på raken. Det ger ovana, eventuellt lite uppluckrade leder (med mera) tid för extra återhämtning och ger mig chansen att känna efter så att jag inte förtar mig. Prommisar blir det ju ändå då Räkan sover så extremt bra när vagnen gungar på, men det räknas inte riktigt som träning nowadays utan mer som återhämtning, rekreation, luftventilation och skallrensning.
Idag blir det dock heller varken spring eller prommis faktiskt. Har haft vänner här på förmiddagskaffe och lunch (kålpudding med potatis, brunsås & lingon! Mums vilken (supernyttig!!!) höstfavorit!) och sen var det dags för lillen att erhålla sin första vaccination minnsann, vilket såklart gick hur fint som helst. Vi räds knappast nålar i det här huset ;-)! Men eftersom jag inte vet hur han kommer reagera på sprutorna tänker jag hur som helst hålla mig vid hans sida med tuttarna till förfogande och har erbjudit killen min torsdagsträningstid istället ;-). Känns extra bra då jag känner mig lite trött i kroppen och skrovlig i halsen (vilket väl knappast kan bero på att jag var på tjejmiddag ute på lokal igår?? Ett glas vin och hemma före 2130 liksom...och ja, det innebär att jag snodde killens träningstid då, hehe).
Nu ska vi bara mysa på, laga kycklig i lergryta, tända ljus och en brasa och njuta novembermörkret. Men okej - om lillen somnar i tid smäller jag nog av ett styrkepass på vardagsrumsgolvet trots allt! Och i morgon - då blir det vagnjogg igen!!
Annat jag pysslat med när jag chillat - sytt ett flaggspel!! Himla nöjd faktiskt, var inte direkt någon stjärna på syslöjden så att säga, men även sänghimmel och spjälskydd har jag fixat! Och fållat lakan, men det var väl kanske inte så imponerande (som om det andra var det ja, haha). Nu ska tavlor upp och en lagom stor teakbyra samt en stringhylla fyndas. Och lite småfix typ tavellister och sånt. Räkan bryr sig inte nämnvärt men mamin har himla skoj in the making och tänker visa fler bilder när hon börjar bli nöjd!
Har läst din blogg avigt och rätt en tid nu och gillar hur och vad du skriver :) Stort och smått, träning, personligt och bebis. Har mellan raderna förstått att ni gick igenom IVF? Jag och min sambo har precis gått igenom 3 pergotimekurer och en massa andra hormonkurer .. utan resultat. När vi fick beskedet var det oerhört ledsamt och brytet var nära. Vår läkare har nu satt upp oss i IVF-kö till Malmö. Vilket känns .. konstigt. Minst sagt. Vem vill det och vem trodde det? Att skaffa barn är väl piece of cake?
Tänkte bara lägga in en liten önskning, OM det inte känns för privat vill säga, om ett inlägg om er resa. Hade känts både upplyftande och rent informativt, i läget vi är nu. På vår väg mot en bebis!
Kram, Johanna
Svar:Tack för positiv input - jag blir glad! Japp, IVF blev det och det verkar som att våra resor blir rätt lika med pergotime- och andra hormonkurer...och tankar! Faktiskt fick jag ett mail härom dagen med lite samma önskan som du har, och jag har nu bestämt mig för att dela med mig av vår resa här. Vi får se hur pass personligt det blir, för min egen del kan jag dela det mesta men det här involverar ju inte bara mina känslor. Tänkte iallafall ha inlägget klart till årsdagen då vi fick tillbaka embryot som nu väger drygt sex pannor och för tillfället sussar så gott i sin säng ;-D, vilket borde vara nån gång i mitten på denna månad. Om du har fler funderingar som inte ges svar i det inlägget - använd kontaktfunktionen till vänster på bloggen och fråga via mail! Jag lovar att svara på ALLT!
Och du - det KOMMER ATT BLI BÄBIS! Jag lovar dig! Men det kostar lite tid och lite tårar, men fy tusan det är värt det miljoner resor till månen och tillbaka! Eller hur man säger.
Kram på dig!!!
Pregg&Fit
,
Skrivet av: Snorkkis
Kålpudding, lergrytor, en massa syande - fasen vad kreativ du är! Mysigt att inreda rummet till den lille - det har vi inte riktigt kommit igång med ännu (jag vill ju att S ska ha sin säng bredvid vår tills hon är typ 18, hehe. Är ju så mysigt när man hör gäspningar, suckar och sov-gottande från hennes hörn)
Svar:Haha jaa en riktig liten husmor! Och apropå det andra...jag råkade säga igår att det var så mysigt att amma att jag gääääärna skulle göra det till han var typ 15 år eller så. Men det skulle verka halvnormalt tyckte kompisarna då! Vi rullar lillens säng mellan hans rum och vårt varje morgon/kväll, så får han sova på dagen i sitt rum och på natten hos oss. Och halva natten sover han MED oss, så mysigt!! Det kan han väl åtminstone få göra tills han är i tonåren??!
Åh vilket fint svar. TACK tack TACK! Det känns verkligen .. ja hopplöst i detta nu. 26 år och ofrivilligt barnlös. Inget man trodde då man precis dom du säger tror att man är hyperfertil ;)
Men då jag även har haft eller också har lite issues med maten, går till en terapeut för en ospecificerad ätstörning, så kan det säkert spela in. Jag kämpar och kämpar och ser bebisen i framtiden som en morot att ta extra smör på smörgåsen, äta riktig lagad mat till varje mål och att ända mitt störda tankesätt. Det går framåt och motivationen börjar stiga!
Men jag ser verkligen fram emot ditt inlägg om er resa. Lite pepp kan behövas i detta nu, då det mest blir tårar och annat tråkigt i detta läge.
Stor kram, Johanna
Svar:Bra att du ser till att du får hjälp med dina matproblem!! Och smart att se eran kommande bäbis som en motiaviontsboost. Inlägg kommer och hör gärna av dig med mer frågor som sagt! Det kommer bli bäbis och det är inte ens säkert att ni behöver IVF ju, men OM det nu är så så kommer du ha glömt det helt om några år! Jag börjar redan glömma...så det är ju toppen då att jag ska skriva ner det! Kram och trevlig helg!
