Hej på fars dag! Det blidde ingen "långdistans" för mig denna gråmulna söndag. Lite extra trött i kroppen, lite fortsatt skrovligt i halsen...men det är nog egentigen tidsfaktorn som är det mest avgörande. Efter två lite jobbigare nätter då den lille filuren vaknat ofta bjöd han idag minnsann på den kanske bästa natten hittills följt av rejäl sovmorgon. Med andra ord - min lilla levande tuttgalna väckarklocka larmade inte i tid. Lika glad för det är jag för nu har jag fått sovmorgon två mornar i rad (till kl 0930 - tjoho!) och halsen får en chans att kurera sig också. Om den nu är småsjuk, jag är ytterst osäker faktiskt då jag känner mig så frisk i övrigt.

 

Alltså blev det bara två springpass denna vecka och kanske kontrar jag med fyra pass veckan som kommer? Det kan man ju göra även om man bara springer varannan dag ju! Idag fick jag förresten en inbjudan till en lockande gruppspringdate i morgon eftermiddag, men jag är inte säker på att jag är redo för det än. Vill nog springa lite mer själv först. Mitt tempo är redan lågt och ska jag prata samtidigt också vet jag inte riktigt vad som händer.

 

Nu ska vi iväg till svärisarna för söndagsdinering och skönt häng!! Mysigt. Nya tag och ny vecka i morgon!