Så. De senaste turerna, fyra till antalet, har jag lubbat i supergamla DS. Jag ljuger inte när jag tror att de gått typ 200 mil. Har gjort mycket bra tider i dem haha, och uttrampade och sköna är de. Men man är ju värd lite nytt oxå va. Så klick-klick sa det och nu är de här ovan visade DS i strl 39 på väg hem till moi. Expressleverans, så de kanske hinner komma innan vi far till sol & värme på torsdag morgon - hoppas!!! Även om vi bor högt uppe på ett berg och det antagligen blir far to varmt för mig så måste jag ju prova springa! 

Åh - hoppas de hinner komma!! (Vi har wi-fi där borta så jag hör av mig!!)

Förresten - oj vad det märks på kroppen att den inte är van att springa såhär en och två dagar efter själva turen!!! Lätt att lura sig ju, när själva löpningen känns så skön och lätt!! Men kroppen igår och idag....ont i en fot, en benhinna (kanske kan skylla på de välsprugna skorna iofs??) och i höftpartiet, varav det sista tveklöst beror på nyligen presterat barnafödande! 

Festina lente var det ja!!!

Började dagen med en halva banan som låg bortglömd i kylen och rattade sedan bilen mot Actic för en träff med PT. Vet inte om jag skrutit om det, men fick alltså 6 timmar med PT av mannen i födelsedagspresent (önskade mig dammsugare eller gjutjärnspannan alltså - snacka om att jag fick högvinst!!). Vi snackade igenom mig och min kropp och mina mål och bokade in en massa tider i kalendern. Mina mål:

• Bli funktionellt stark. Mycket fokus på core, rygg, bröst & de partierna.

• Få en riktigt jäkla snygg hållning. Igen. Så som jag hade back in the days. Inte gå förbi en spegel och fundera på om jag är gravid igen typ haha (ja, även om smaljeansen sitter snyggt så ramlar magen gärna fram i vardagen).

• Bli löpstark. Nä jag vill ju gärna kunna göra milen sub 50 min till hösten så lite springspecifikt är inte dumt.

• Bli lite snygg oxå. Om det går haha! Typ rumpan upp lite och sånt ;-)...

Ja nåt sånt var det väl. Första träningen blir inte förrän om ett par veckor - mer om detta då!

Hem igen för frulle med la familia, i vanlig ordning dubbel dos havregrynsgröt med ett mått proteinpulver i - yummie in my tummy! Sen var det dags för Snorpan att sova och när hon sussade gott i vagnen knöt jag på mig springskorna och tjoff!! iväg! Trummade på till odlarskogen och tog stora varvet - ljuuuuuuvligt med lite skogsfeeling!! - sen hem igen. 7,5 km, nytt distanslängsta. Snittade strax under 6 km/min, det är långsamt förstås men tog det lugnt i backarna. Det kändes allt som allt himla skönt och lätt mest!! Sprang lite snabbare de där 2,5 km hem från skogen, runt 5,20-30 då! Härligt med svett!!!

SÅ glad att kroppen är på G tillbaka, och tillbaka för att stanna den här gången! Får dock komma ihåg att festina lente! Helammar och ska så göra några månader till antar jag. Men kontakten med kroppen känns helt okej med tanke på dess nyliga historia! Hurray!

Adderade en km och stannade därmed mycket nöjd vid brevlådan med 6K i spirorna. Gick himla lätt, kändes som medvind hela sträckan. Förra gången fick jag faktiskt lite blodsmak redan i det inledande motlutet, idag var det inte frågan om nåt sånt alls. Progress redan alltså! Hade klockan på denna gång och snittade typ 5.45min/km, så helt okej joggfart. Hade kunnat springa så mycket längre - ljuvliga känsla!! Nu tänker jag dock som så att jag lägger på max en km per springtur. I morgon åker K till Frankrike (på fotboll - lyckost!) och mamma & kusin S kommer, så jag borde få till en allena jogg på måndag igen.

Springvagnen tänker jag strax inviga, men då på en PW för att söva bebben. Älskar helger nu, särskilt som dessa då hela familjen är samlad och vi inte har så mycket planer. 

Skulle ha träffat en PT i morgon men hon blev dessvärre sjuk, så får bokas om. Fick PT-timmar av baby i födelsedagspresent, så himla bäst present ju!! Byter nog ut morgondagens avbokade dejt mot en springtur istället iallafall...

Annars får jag nog säga att det går ganska dåligt med träningen, helt enkelt för att det än så länge är lite jobbigare att vara tvåbarnsmorsa än vad jag hade tänkt mig (hade hybris as usual!) och för att jag får sova så enormt dåligt! Power walks och mammamage (är fortfarande inte klar haha, har några ggr kvar på sista nivån) händer då och då. Lite ordning har det blivit på bebisen oxå, kan skönja vissa mönster som kanske mynnar ut i nåt rutinliknande så småningom. 

Vägen mot superkoppen blir som väntat ingen Autobahn direkt. Snarare lång och krokig - men jag kommer fram! Ingen brådis. Kilona rinner av mig utan att jag behöver tänka iallafall, med helamning (hade önskat hobbyamning men bebisen ville annorlunda, bara att foga sig och det är ju både bekvämt och himla mysigt!) och en treåring som kör med mig. 

Träningen är på gång, men jag måste lägga energin primärt på att njuta av mina älskade småbarn just nu. Var sak har sin tid!

Trevlig helg!

//hon som byter dagens power walk mot power nap